anitaoanders

Det jag skrev igår visade sig inte vara sant. Vi hade papperstunt tak i vår stuga. Vid 23-tiden klampade ett par upp för trappan med mycket tunga steg. Sedan var det som att leva inuti en trumma. De klampade på och verkade sätta hälarna i golvet med full kraft, och de höll på att ränna fram och tillbaka till 01:45! Jag var en man på gränsen att få ett s.k. Bauhaus-utbrott, men jag lyckades hålla igen. Jag skulle ju upp och plåta soluppgången vid Mono Lake vid 5...

Lite dåligt utsövd kände man sig när telefonen manade till uppvaknande. Anita hade inte propsat på att få följa med, hon föredrog sängvärmen, lustigt nog. Ut i kylan, det var bara +2. Kom ner till sjön en halvtimma innan solen skulle gå upp.

Soluppgångar är märkliga, först händer ingenting, sedan ingenting. Kollar klockan, några minuter sen (har jag strulat till det med alla tidszoner igen?), sedan PANG, så dånar den upp med en hiskelig fart. Det är knappt man hinner med.

 Innan någonting hände. 

 

Mono Lake och dess två öar.

 

 

 

 

 

Frukost, packa färdigt och utcheckning. Sedan bar det av på en av de längre dagsetapperna. Målet var Timber Cove Inn, som ligger strax norr om Jenner vid kustvägen High way 1. 

Åkte en vacker väg via Sacramento (utan en enda fotopaus – Anita körde, så jag tog några bilder i farten). Det blev en snabblunch på In-and Out-Burger i Placerville.

Cotton wood-trad.

Var vid hotellet vid 16:30. Blev uppgraderade till gräddnivå, så vi fick ett större rum på övervåningen med king-size-säng och utsikt över oceanen.

Vår rum med en magnifik utsikt. 

 

Bokade bord för middagen, och avnjöt den senare.

Sedan var det dags för några bilder på lite vågskvalp.

 

 

 

 

 

 

Lite senare ett nytt försök att fånga Vintergatan på bild. 

 

Till vänster i bild kan vintergatan anas, som ett färgat töcken.